Det har gått en dag nu men det känns redan som ett år.
tiden går vidare, ingenting består.
Inte ens mina sår.
Jag trodde iallafall att du skulle va mer man än så.

Som alla andra i raden, du var lätt att komma under.
Så mycket lättare att komma över.
Känslor finns inte ens kvar, kärlek är död, så det är inget hos mig jag döver.
Inga delar hos mig som blöder.

Mitt hjärta studsade tillbaka, omdelbart.
Älskling det behövdes inte ens en dag, en timme.
Alla delar sattes samman direkt, inget hos mig är tydligen,
Efter en som dig, osättbart.

Så var kvar där du är,
Jag är redan miljoner steg före.
Jag för dansen vidare.
Oj nu ringde det en klocka, ett minne från det förlutna,
När det kommer till dans, och annat,
"inom parentes", som sex,
Baby, älskling, var du varken en glidare eller lirare.

Du prickade aldrig rätt, Äh lika bra att säga det,
Ditt sätt var aldrig ens nära rätt.

Så shitt, poff, bara sådär,
Slut på illusion,
Tack för att du satte slut på något som bara var fiktion.

Jag- huvudrollen och du en liten biroll,
And so, the incredible and amazing story of me myself and I goes on.

To be continued...