Ljusblåa vindar som smeker hans hår.
Konturerna av hans mjuka kyssar på
min solbrända axel.

Minnen som samlas för att ha något
att livnära sig på under mörka dagar.

Snart är de kanske inte endast

dagdrömmar.

Snart kommer kanske även jag att leva
i solens varma strålar.

Men för tillfället får jag nöja mig med att
snegla och fantisera
och samla på fiktiva sommarminnen

men bara som ett substitut tills
vardagen återkommer

och jag återigen kan andas.