~ # ~

vet ju sen länge
ingenting fanns

ångrar jag berättat mitt liv

uttalat
flera gånger
även varför

önskar jag vore yngre

ändå sitter jag fast
kan inte röra mig
ur fläcken
ingen förstår
allra minst jag

men nu stör jag inte mer

resten
min last att bära
både fin och mindre fin
tar lång tid

ännu
bara skummat
gläntat
jävla kistlock

döden dog inte tyvärr

hörde naglarna
gick av
mot insidan

en on/off vore skönt
plopp klick
sen gå ut
vårsol - ren skräck

tröskeln är hög nu
för hög
att ens försöka mig på

ångrar jag blottade mig så totalt

också det för första gången
aldrig mer - slitet uttryck
för mig betyder det
aldrig
mer
simpelt beslut

livet blir ingen förändring
för inget var
förutom ett liv
med hjärta för mig
glad för det

men liv, det går ändå, måste gå

varför bry sig när inte ens
ett värde verkar finnas
i att förstå
eller låta förstå

förstå
alltså även ömsesidigt
inte bara ensidigt

avsked bör få en förklaring
acceptans okey
men där fastnar man
för år

men mentala beslut biter inte

på ett hjärta
tyvärr
inte ord heller

tänka mig galen
stoiskt beslutsam
besluta
åtgärda, visst
enkelt

kropp lyda hjärna - robot

men hjärtat är där det är
bara lite mera dött
mest ganska rejält
dött
duktigt nedfryst
av mig

som jag dödade osset, med flit?

näe, jag brann upp
i panik
utan svar

inte hjälpte att erbjuda stoppknapp
ett ord
det får mig anta
medvetenhet

tufft antagande - stämmer inte

men det var redan gjort
döden alltså
bara strödde
askan
för dina fötter

ska snart dö - helt
känner att det blir så
konstig känsla
den är också ny - Unik

unika känslor känns unikt

men det känns skönt att i alla fall veta
hur det ska kännas
att älska

hur det känns

var nog den sista
insikten
och nu förstår jag
hela livets sorg

den där ogreppbara
jag alltid gått med
sen jag minns
att jag började minnas
började känna

kollade lite, jag var nog 5
grät mot vår hästs framben
försökte krama ur honom
svaren

han drog i min tjocktröja och jag höll kvar

fast höll jag
min kamp

Frej
klart han hette Frej

~ # ~