det är en ny slags tomhet.
en ny slags ensamhet.
jag saknar dig.
jag saknar dig så mycket så att det gör ont,
och visst, vilken klyscha,
det är sånt man sagt så många gånger utan att mena det.
men nu menar jag det
och jag finner inga andra ord,
så en klyscha får det bli.
för det gör ont.
ända in i själen ända ut i
fingertopparna.
det gör så jävla ont.
& jag trycker tummen mot handleden och viskar in i stjärnan:
har ditt hjärta slutat slå?
snälla säg att det inte är så.

du lovade ju att säga till om du tänkte lämna mig.