Nyckelbarn..samhällsklåda
kvävda tårar..dolda drömmar
bakom smärtan skönjer jag dessa
trasiga skärvor, som vuxna ska bli
en dag med såren som växt inuti
men frihetstvånget det ska vi nära
när egotrippen offrar de kära
allt för att söka efter vårt drömmål
ensam är stark, lever hellre på bark
vägrar nyttja knark, hellre i häcken en spark
och framstupa sidoläge på mark
söker oss vidare i tillvarons labyrint
medans någon söker vart bortsprunget lamm
det finns något större, än vår lilla damm
där ankorna glider med ängslan i blick
där mycket blivit jakt på ännu en kick
bland näckrosors blad vi leker vår lek
vi drömmer om kärlek, kyssar och smek
solstrålar träffar i tillvaron blek
allt liknar mest ett välfyllt discotek
där de flesta försvinner i röken
tårarna kommer när jag skalar löken..