Redan medlem?
Logga in
jag sover mig genom beständigheten, och kanske någotsånär klarar en tesked socker, att smälta
under en sol av stress, och packade alternativ, en olycklig omständighet när resten av dagen, vilar i trots. Viker mig uppåt mot de gröna blad, och spretar med sytrådars sugproppar, och låter ett gassande sken värma min nacke, och småvindens andflämtning skjutsa mig en liten bit framåt, i taget. Jag springer glatt på di dära grenarna, och vet att hålla mig kvar, och inte glömma bort att blicka ned, över den karga kant som kan bli min död, för än kan jag inte flyga, men jag vill, jag vill så inihelvete.
Fri vers
av
पिWhite Eagleॡ gästas av
Läst 309 gånger och applåderad av 5 personer Publicerad 2008-04-28 20:35
|
Nästa text
Föregående पिWhite Eagleॡ gästas av
Senast publicerade
No hay necesidad de explicar algo, usted no puede ver. jag hoppas du får ro F9 står alltid högre än frågetecknet råder Lyckliga gatan Det pågår ett slag som kan kännas, som tickande små från ett knappt ohörbart tillstånd strax över när jag vänder mig om, ur ett morgonstrimmat täcke men jag menar: om nu den här Anna-Maria Odell är kritisk till polisens och psykiatrins omhändertaga Se alla |