Ibland
ligger jag vaken om
nätterna och
fantiserar om spöken
som dansar på
hatthyllan.


Och jag vill
vara som
dom för
jag vill vara
fantasi och inget annat.


För när
verkligheten tränger sig
på
skriker alldeles
för många
ekoröster i mina
öron,


gälla,
kattliknande skrik
som får mig att
klösa sönder
varenda tapet i huset.



FANTASI








Ballongblåsande
musikanter skulle spela
i mitt
rum varenda kväll och
du & jag,
vi skulle sitta i
vårat önsketräd
och rita fula kycklingar
på den molnförsedda
hilmen.


Sedan, när
gryningen börjar
vakna
kommer vi
falla baklänges
tappa balansen,
stöta ihop med
spökena och återigen
bli omringade av
kattskrik.












(men nuförtiden gör inte det så mycket,
jag har lärt mig att leva med det.)