vi har stängt och låst dörren
mellan oss för evigt men ändå
står vi kvar på varsin sida och

viskar små kärleksfulla ord

som vi egentligen inte vågar
uttala högt - eftersom vi vet
att vi aldrig kommer återfinna

vår nyckel

och vi aldrig kommer omfamna
varandras själar någonsin igen
och det börjar bli blött och kallt

efter oräkneliga tårar

jag tror därför att det börjar bli
dags för mig att dra mig tillbaka
till mitt egna och en dag kanske
se efter vad som döljer sig

bakom en annan dörr



farväl min älskade