Blodet, rann i rännstenen
Blodet av det som tappat huvet
Eller vad säger man
Skvalpar sakta och trögt nerför backarna

Det hade varit räfst. Och rättar ting
Så att de stod härliga till
94 st dömdes till döden
Och ännu i döden så var det klasskillnad

De ”ädlare” halshöggs och de mindre bemedlade
De hängdes helt sonika
Blodet rann och huvud studsade i gatan
Alla märkte av det
Men dog gjorde de lik förbannat
Oavsett klasstillhörighet

Så dödades de, en efter en
Bödeln fick träningsverk
Av allt huggande
I 2 dar låg liken
Flugorna smaskade
Och stenarna var röda

Alla av betydelse dödades
Nästan….
En Gustav Eriksson var inte där
Han åkte till Dalarna sen
Och gick in i historien…

Men på stortorget var stenarna röda
Länge
Liken brändes efter några dar
Huvuden samlades i tunnor
Och så var sveriges blodigaste
Avrättning klart
Kallar alltså rättmätigt
”Stockholms blodbad”