det måste vara skönt och blint kunna följa mallen
har paradoxer vart jag än vänder mig i skallen
jag vill ha kakan och äta den!
minska spänning och förtäta den
jag kan lite om mycket precis likt när jag skriver ett stycke
som smeden smider sitt smycke fast jag skiter i ditt tycke

frihet i min illusion, livet är min enda ton, givet är den klämmande skon, en kännande bov kan va
skrämmande stor men du hämmas o tror att han ämnar o sno när jag lämnar mitt bo går o röker på femman i ro
usch så sniket sitter hellre kvar på fiket alternativet
är i min hand som vill rinna som sand jag vill vinna ett land jag vill
minnas att jag hade ett namn, nu måste det brinna om allt ska i hamn
min världsbild kämpar mot sin egen snävhet, att vara vild har sin egen strävhet,
att vara skild från all härlighet är till att vara en smädlig get
ordleka, motpeka, tro, vela, nog, hela
jag förkolnas givetvis det dånar inte från en vis, jag lånar från ljudet av en fis,
spånar på mitt eget vis, hånar det som kallas kris
ett skoop vore att fota dig jagandes antiloop i en evig
loop o kasta runt vårt klot
tills det blir till sot, vaporiseras när allt datoriseras och mina dikter
favoriseras av utbölingar som skjuter utfödingar allt är nu slut döingar
nervöst kommer allt med ös om du är en flippad tös, mental dansös i din kuvös
vakna se att du sövs inga ord behövs när allt sköts från ovan fortsätt sova,
för dissidentens skull begravs fundamenten i mull markerande av mitt
revir med en alarmerande stil, äter snor, mäter ord, tittar på dig med bedjande
skelande ögon, irriterande i dina öron, medlande du ej hört om
börjar blanda ganja med andra gamla preparat steppar bra, peppar ja,
deppar ha de bra. smal är jag, val hör till varje dag
breder ut talang i min falang med dissonant klang, graffar över yin o yang
med kling o klang mitt minne är blankt, skjuter båten i sank,
kör över varenda rad med en tank du blir övermannad på varenda flank
jag trashar min gitarr med ett stort darr i din skalle av barr,
du stirrar med starr på osynlig katarr som gått upp i varv
styr min stäv mot en obegränsad värld med värden i härden på alla
gärden där alla slipar svärden bereder sig inför färden som skär en
bit tårta från min gåta som kan låta ungefär som ett tåg som tågar och sågar dina låtar kopiöst kåt, löst gråt blandas med förlöst upptåg, föst samman som får

jag slog upp mina ögon och somna alla kroppsdelar förutom min penis är bortdomnad min hjärna bortkollrad i mitt inre sitter ett barn o jollrar sållar bland sina stollar kliar sina bollar lyfter förhuden o ollar dig i nacken när du inte kollar

Tro inte att dina ord kommer rubba min tro, var lite vaken istället
o kasta inte omkring ord som om de betydde samma sak för alla på
vår jord för om du tycker utveckling är god så vill du bevara våra
olikheter som de stod.
Om du behöver ett motiverande av detta vill jag inte ens läsa din
parerande vendetta.

ja, vem fan här är skum om det inte är jag?
ska vi slå oss samman o nå varandra ett tag?
jag talar med mina röster varenda jävla dag
o alla andra delar upp sig i tävlande lag
den som är stark kickar på den som är svag
o min penna påminner om detta obehag
du kanske lever på bidrag nog säger du o röstar på rött
men de verkar redan ha förblött när även de slänger med fina ord o håller ditt intresse dött men känn ingen oro sov så sött inte märker väl du när friheten sitt öde mött?
Du vaknar upp när frihet är slaveri, fred är krig o resten skiter alla i
bäst för dig om dina läppar bär ett flin annars är det lätt att din individ försvinner i statistik vadå dystopi? alla som klagar lider av hysteri spärra in dem kvickt så fortsätter vi att sprida maktens ideologi för det kan väl absolut inte finnas bättre alternativ? om ni inte redan märkt är detta ironi de e klart att vissa tar sitt liv lägger ner sin urusla giv
tar ett jättekliv o hoppar ner från Guds stativ men när man i astralplanet reser, tänker och skriver teser kan det byggas katekeser

Nedan följer ett utredande meddelande om det felande velandet i vårt trevande efter boten till vårt snedfördelande i grupperande mellan oss levande: Sluta se det som ett spelande uttrycker jag skanderande och menande sneglandes på de som tar livet seglande detta reflekterande avlöjar det förledande med vårt utbredande förorenande kedjande o alarmerande pengakelande som är ledande i beredandet av utvecklingsförsenande förnedrande vilket inverkar dränerande på moraliskt agerande om det inte redan stoppas av förstenande bedjande när vi borde vara marcherande för ett raserande av vår klarsynthets skelande men jag vet att detta låter ganska irriterande speciellt i kombination med mina armars vevande o annat överdrivet gestikulerande så nu lägger jag ner mitt verbala illustrerande på universums musikaliska vibrerande så vi alla kan ägna oss åt mer lekande för endast leken är genande resande till renande och helande