Jag såg ett snöre
En bar rygg
En kvinna med vit dräkt
Och en man, med svart kostym
Tyngda av allvaret

Med darr på stämman lovade han
Med en nervös underton, lovade hon
Nån har sagt att man inte kan lova sånt
Som trohet livet ut
Men… det fina är att
Man ändå lovar, man har ambitionen
Sen är vi alla människor…

Men snöret
Han får dra i snöret på kvällen
Så spännande
Även om han sett det förut så…
Inte som fru… förr..