Jag skriver sånt på pränt
Som jag kallar poesi
Om andra tycker, det är incident
Skiter jag, egentligen i

För när allt kommer till allt
Så var det för min egen skull
Och varje liten spalt
Är ett barn, av min egen kull

Och alla dessa ord
Som skrivs ner på datan, nuförtiden
Som kanske begravs i samma jord
När man en dag kallas avliden

Men de spelar inte så stor roll
För allt var ändå, för mej ett nöje, njutning
Och orden kanske ej blir en spelad boll
När den kom, så blev det senare, avskjutning

Då har det ändå nåt sitt mål
Bland maskorna i nätet, man får leta
Men i höstacken söka denna nål
Och dem kalla ord, och vad de heta
Alltid, kan de, någon reta…