Såg en film, om en förort i Amerika
Från 1961
Fy fasen vilka bilar
Och vilka kvinnor
Och vilken oförställd, blåögd
Materalist lycka… love it

Bilarna före, den bantade varianten på bil
Med V8or, och cabbar
Men inte AC överallt så man var klädd lätt
Stora, härliga, bumliga och opraktiska
Och så förbannat oekonomiska
Och miljöbanditer
Men med vingar, och stora lysen
Hela säten, och rattväxlad automat
Som gjord för att hålla kvinnan nära
Och stora kromade ytor
Lust och erotik i en jätteplåtlåda
Men…. Så alldeles, alldeles, underbara
Jag är född, försent… 1961
Borde jag vart 20, med en guldmetallic V8

Kvinnorna, dessa kvinnor
Med höfter som syns, byst som gungar
Kroppar som väcker djävulen i en
Eller är det, ängeln i en
Kanske både och
När höfterna svänger på kroppar som är
Modellen för coca cola flaskan
Dyra, stora, miljöförstörande spray frisyrer
Men så alldeles, alldeles, underbara
Och med sina slimmade figurklänningar…
OOOO Jag är född, alldeles försent

Undra på att det var tiden med överdåd
Och ”swingin” times
Vem kunde hålla sig till en enda
När hela stan var full av godis…
Ingen AIDS, ingen miljförstöring
Som man kände till
Livet från den ljusa sidan
Allt blev bättre och bättre
För alla de som hade det bra

Fuck You, and all the others
If I can, and if You let me
And if You like
I fuck Your brains out
Like a V8 white my
Power glide in exstacy
Wrooom wrooooooommm…..