Vänder fickorna ut och in
spontant
för att finna ditt svar innan du hunnit tänka fram något
lämpligt
och jag skriver
att du kan glömma det du visste
och tro på det du kommer att se
för det finns mer näring i min läppglans
än trovärdighet i dina ord
för du kanske skriver blödande poesi
och fiskar upp tuggummi automaternas plastringar
och ja
jag föll för den svagt permanenta idiotin
i mina drömmar
som du skissade fram av andras tankar
men nu när du säger
till de andra
att jag nog är för mörk för dig
så skakar jag misstroget på mitt blonda huvud
åt merparten av allt du någonsin fått mig att tro på