Min bror Emil och pappa är dom ända männen man kan lita på.
Syskon.Pappa går konkande runt med gräsklipparen och han har just sagt åt oss att inte klättra i björken på trädgården. Vi får inte heller springa ut till vägen, sa han. Du, min lillebror ser på mej med busiga ögon och skrattar när pappa försvinner bakom huset. Du är rolig du lillebror, tänkte jag när du tog första steget upp i trädet. Jag följde efter dej och inom kort satt vi där uppe och lyssnade på när träden sjöng. Du säger något när pappa går under oss så att vi skrattar oss blå. Men du tappar balansen och ramlar bakåt i ett skrik.
Prosa
(Novell)
av
Omhimlenvoreblå
Läst 263 gånger Publicerad 2008-07-05 20:04 |
Nästa text
Föregående Omhimlenvoreblå
Senast publicerade
My life. Det . ------- Månklart. lovemehuntme do not leave me ever ?? . Musik i min verklighet Se alla |