Osäker..

Flackande blick

Försöker fokusera, förstå

En kropp som vänts ut och in

för att passa allas mål och längtan

Genom tårar

Sömnlöshet

Försökt tänka

Bit för bit går något sönder

Man lappar ihop och hoppas

att det håller......

Men varje gång det trampas
åter...

Brister hjärtat och man gråter

Det blir..

Plågsamt...

Smärtsamt...

att laga de trasiga bitarna igen

Var timme var minut snurrar alla tankar

Paniken smyger sig på

blir tungt att andas

Känner snaran dras åt

och kroppen faller samman

i ett smärtsamt mörker

tänker på de hårda orden

vill slå och skrika....

Säga att jag hatar dig

att du...

för länge sedan

skridit över gränsen

av vad en vän ska tåla

Jag har förlåtit

tagit det mesta

och ändå gör du om det....

Det gör ont

bränner och svider

Springer..

Gråter...

Är fångad...

Vill vara fri att gå...

Vill få dig att förstå

att en vän är man rädd om
och vårdar