& utan att riktigt tänka efter
försöker jag stilla det här jävla begäret av
beröring, bekräftelse, gillande, sysselsättning.
Kanske till och med ett annat hjärta att krossa.

Jag skäms för jag vet
att det inte alls är rätt sätt.
Det är aldrig rätt sätt när man vill hålla
sig själv flytande genom att dränka någon annan.
Inte så som du gjort mot mig.
Så ska jag inte göra mot någon annan än dig.

& det här hålet i mig blir aldrig fyllt,
blir aldrig fyllt av någonting - oberoende
på storlek och omkrets.
Ingenting spelar någon roll för det kommer
aldrig bli större än rastlösheten.
Min alldeles egen rastlöshet som du såg till att
plantera i mig.