Tonerna av den drivkraft
som jag blev för dig
av ett simpelt misstag
dansar bortåt längs andetagen
och jag skriker tyst förlåt
för det finns inget annat att göra

Spirituella jävla jag
beroende av min frihet
irrar i vindar och värdigheter
stretande efter skuggor av kommande dagar

Vill med dem
bort från smärtan som jag kanske lämnade dig med
ty min egen kan jag leva med
på längtans dansgolv
där snövit super sig till apa
och kan ändå inte riktigt spela med

Trovärdighet
något som saknas
i den melodi
som nu spelas
men klangen av klagan är äkta
och jag tar på mig skulden
vanlig enkel mekanik

Livet är fullt med gigantiska gropar
och mellan oss ligger hela berg av åsikter och viljor
och långt borta avtecknar sig en silhuett av någon

Ändå står du kvar utanför mina skyhöga grindar
fulla med skyltar
FARA
TILLTRÄDE FÖRBJUDET
som en inbjudan
för ett barn

Mina fingrar domnar
jag tittar inte tillbaka