Vart jag mig i värden vänder, ser jag hur folk känner,en falsk lycka av att behöva smyck sin tillvaro av tommhet,eller vad ska vi kalla det där suget efter den där inpulsen som drar oss till en sak vars värde är lika kall som natten,som kommer och går.

Men för oss som väntar till gryningen,och ser klart i morgon timmarnas så där mjuka strålar, ni vet som dundrar ner genom himmlen med värme och en
kännsla av lycka och liv och frid

Då lever våra liv...........