Jag är så trött, trött på det här. Jag vet vart du bor, jag ser vart du sover. Så låt oss gör upp nu. Jag tänker inte kasta bort min tid för att du inte gillar vad jag har att säga. Förlåt, jag är inte som du. Ta emot och svälj, jag menar inte att vara respektlös, men din värld är på väg att rasa och de är ditt eget fel. Visst, jag vet orden, men jag kan inte säga dom till dig. Jag gömmer min smärta, som din så kallade visdom ger mig. Jag blir uppäten inifrån av det jag håller inne. Allt som jag lever med kan jag lätt gömma för dig. Jag är så less på den här känslan, och alla utmaningar som den för med sig. Jag vill bara att den ska försvinna. Jag har försökt få mig själv att passa in i din genomtänkta värld. Jag har spenderat min tid på att försöka vara den rätta flickan. Jag är långt ifrån, det jag behöver vara, Jag är så trött på denna oanvändbara fantasi. Just nu känns alla så långt ifrån mig, jag försöker hänga med i tempot runt omkring. Men den här känslan drar ner farten. Would you die for me baby. 'Cause I'm dying all the time.Den här gången ska jag vara stark. Den här gången ska jag gå vidare.



Skulle jag bara få chansen skulle jag säga allt det där, som jag aldrig har sagt förut. Men du ger mig aldrig den chansen. Du gör mig bara upprörd. Nu orkar jag snart inget mer. Jag känner att jag bara vill blunda och lämna allting bakom mig. Det verkar inte rätt, jag passar inte in i din värld, för jag kan inte försöka mer än vad jag gör. Du måste godta mig som jag är, eller lämna mig. Allting är som en berg och dalbana, åker upp och åker ner. Jag vet inte vad jag ska göra, jag sitter är som ett frågetecken. Det verkar inte rätt.