Det måste finnas nånstans där jag kan gömma mig. Jag har ingen vision, jag har inget mål. Glöm inte att jag är människa, Jag kanske börjar gråta. Lämnar du mig nu, kommer jag säkerligen dö. Stanna en stund, och jag kommer överleva natten. Jag kan inte förändra det som har varit, men jag vill inte släppa allt. Även fast det är det jag måste göra. Fast, om det nu finns stjärnor ovanför mitt huvud, varför ska jag då känna mig så ensam? Jag kommer gå in i den mörkaste natten, och ta vad som kommer till mig. Skuggorna rör sig långsamt, kyss varje dröm och önska dig iväg. Mina händer är tomma när dom börjar be. Jag har vandrat nerför vägen av besvikelse, kom jag hit för att jag hade en skuld att betala? Det var aldrig min mening att vara svag.