Svammel är nog det ända jag har.
Jag vet varken ut eller in längre.
Svart eller inte?
Nu eller då?
Kärlek eller hat?
Gråta eller skratta?
Jag vet inte vad längre.
Jag står still.
Allt har stannat, det har nog även jag.
Så skulle du se ett hjärta springa förbi så fånga det.
För troligtvis är det mitt för fan vad kall jag är!