Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Texten är skriven i syfte att bearbeta och delvis åskådliggöra hur det kunde vara att växa upp som en söt, färgad flicka i en av Stockholms arbetarförorter för många år sedan. Medlidande avböjes. Kvinnan i texten mår bra nu!


Försvarsmekanismens järnhårda grepp

Försvarsmekanismens järnhårda grepp
börjar släppa. Hon minns en del
men måste sörja.

På dagisgården har allt sin tragiska början
bortom dagisfröknarnas vakande blick

Där bakom tunnan tvingades den söta lilla flickan att stå
alldeles naken och vansinnigt rädd.
Elaka ansiktens hånande blick.
Vad som sen hände?

Försvarsmekanismens järnhårda grepp.

Skolan börjar, allt ska bli bra.

Barnen ska sitta två och två. Alla.
Utom den söta, lilla flickan
Hon skriker och gråter, vill sparka och slå.
Vad som sen hände?

Försvarsmekanismens järnhårda grepp

Äntligen helg. En cykeltur med pappan.
De möts av en man som slår den lilla flickan
till marken. Pappan i ursinnigt vredesmod rusar efter.
Vad som sen hände?

Försvarsmekanismens järnhårda grepp.

Lunchmatsalen i skolan har blivit förbjuden mark.
Där brännmärktes den lilla flickans hand.
Ärret synligt än idag
Vad som sen hände?

Försvarsmekanismens järnhårda grepp.

I den vackra kvinnans gula förortsvilla
bor ingen ilska.
Men visst,

hon hatar

Försvarsmekanismen järnhårda grepp!




Prosa (Prosapoesi) av Miss Bea
Läst 490 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-07-27 22:38



Bookmark and Share


  Hans Christian
Mkt snyggt skriven, upprepningarna tycker jag om.
2009-01-05

  Mona*
Lätt att känna ilska och smärta. Ja de där försvaren som var sådan tur att vi hade en gång, som ställer till det nu, stänger oss från livet. Så tänker jag när jag läser.
2008-08-23

  Don Jorgé
Skönt att kvinnan mår bra idag. Tyvärr så har alltför många barn sådana upplevelser. Det är tragiskt. Bra skrivet. Gillar upprepningarna.
2008-08-17

  genni VIP
Det är tråkigt att flickan fick stöta på alla dessa trångsynta, ointelligenta människor.
Jag hoppas att hon idag går med rak rygg och att hon är stolt över sin bakgrund.
2008-07-27

  Janis Karlsson
Stark text, gillar det rytmiska flytet!
2008-07-27
  > Nästa text
< Föregående

Miss Bea