Texten är skriven i syfte att bearbeta och delvis åskådliggöra hur det kunde vara att växa upp som en söt, färgad flicka i en av Stockholms arbetarförorter för många år sedan. Medlidande avböjes. Kvinnan i texten mår bra nu!
Försvarsmekanismens järnhårda grepp
Försvarsmekanismens järnhårda grepp
börjar släppa. Hon minns en del
men måste sörja.
På dagisgården har allt sin tragiska början
bortom dagisfröknarnas vakande blick
Där bakom tunnan tvingades den söta lilla flickan att stå
alldeles naken och vansinnigt rädd.
Elaka ansiktens hånande blick.
Vad som sen hände?
Försvarsmekanismens järnhårda grepp.
Skolan börjar, allt ska bli bra.
Barnen ska sitta två och två. Alla.
Utom den söta, lilla flickan
Hon skriker och gråter, vill sparka och slå.
Vad som sen hände?
Försvarsmekanismens järnhårda grepp
Äntligen helg. En cykeltur med pappan.
De möts av en man som slår den lilla flickan
till marken. Pappan i ursinnigt vredesmod rusar efter.
Vad som sen hände?
Försvarsmekanismens järnhårda grepp.
Lunchmatsalen i skolan har blivit förbjuden mark.
Där brännmärktes den lilla flickans hand.
Ärret synligt än idag
Vad som sen hände?
Försvarsmekanismens järnhårda grepp.
I den vackra kvinnans gula förortsvilla
bor ingen ilska.
Men visst,
hon hatar
Försvarsmekanismen järnhårda grepp!