hon vägrade vår

depressionen ett faktum

skygglappsromantik

når bländande vårflirtshopp

slutade i vägg av sol

hon vägrade sin

egen bättring med piller

in i det längsta

en bakåtvandring på is

ofrivilligt dopp i vak

nu sommar tar vid

måsskit rinner på fönstret

städa tar emot

viljan att leva större

än rädslan att dö som vit

skrien på taket

stör inte längre tanken

inspirerar till

ännu en sommar med dig

hon saknar din röst ännu