Människorätt och demokrati i parlamentarism är dödfödda
ty regeringstrions sätt håller krigsindustri och militarism välgödda.
Om inte vi hade nån annan skrivit kontrakten
det är så det resoneras när man vill tjäna på slakten.
Sen undrar vissa varför Gud är så kall
fastän det är vi som fått världen på fall.
Andra säger: Det är inte mitt fel för jag har inget ansvar!
Men de vill inte heller ha det för då blir leken plötsligt allvar.
Lättjan gör det mulet på Frihetens Himmel
fjättrad där i hjulet med bojan kring sinnet
du aldrig vetat om något annat
ty du kan inte drömma när utveckling har stannat.

Ack! Vad vore en lördag utan fylla?
Vad vore en holk utan brass?
Vad vore en helt ovetande Sibylla?
Vad vore jobb och slit utan lass?
Det vore ingenting. Tinget Inget är vad det är.
Ett bi som saknar sting likt stater utan militär
i en värld av syndare där Gud Fader själv regera
är okunnigheten läxan som lär den röstlöse att plädera
om stulen rättfärdighet och evigt liv värt att dö för
fast Demiurgen ljög om sin ärlighet förstås detta av människor likt en döv hör.

De säger jag behöver tala med en psykolog
för morbida tankar vägrar lämna min håg.
Men världen är ett dårsjukhus och pengar vår medicin,
i rädslans tvångströja står vi allt för ofta med drogat flin.
Svälten samexisterar med nötter överallt
som flitiga ekorrar samlar tills det blir för kallt.
I nötternas arméer vill alla vara med!
Trots konstant missväxt sprider de framgångsrikt sin säd
över tungmetallsförgiftad mödrajord med hämndbegär.
Du, Fridens och Hälsans sökare, är naiv som letar här.
Om än en ljusare morgon väntas står en lång natt för vår dörr,
vill vi ta oss igenom den måste vi fatta att det faktiskt inte var bättre förr.
Endast nuet kan realisera vår vision om tron
finns om en bättre global situation och den skon
passar inte alls en utsliten fot
så kom, du renande vind, svep över vårt klot.

Både ängel och demon; en människa jag är
varken rent god eller ond men allt där emellan humanitet innebär.
Mäktig visdom ligger i den vetskap
att inga val är individens ensak
ty alla existenser är evigt långa trådar
som konstant väver allt du någonsin skådar.
Men det du inte skådar väver ändå på
genom Intets dimmor för att du rättmätigt ska få
ta del av din gudagivna härlighets gåva
detta vill jag tro men icke kan jag lova.
Ty skapandets förmåga är ej min allena
därför söker Anden Guds alla barn förena
så att vi Fallna Änglar uppåt kan stiga
och i vårt Gudomliga Syskonskap våra själar viga
så att Pest, Svält, Krig och Död ur världen bärs på bår,
då världen aldrig förblir vad den är speciellt inte när den är vår.

En bok!? Av sådana blir väl ingen klok? Lev livet istället din tok!
Mitt liv är den vackraste saga huvudsakligen skriven av mig
handlingen den jag behagar ty den kosmiska pokergiven bestämmer inte i sig.
Vi spelar alla vid samma bord och vinner stundvis potten
sålänge i oss själva vi har mod får någon annan nitlotten.
Ty inget sägs skapas men byter endast form och plats
och jag svamlar mycket men präntar sällan en logisk sats.
Ty Logiken är ej given, blott tagen
ur den Outgrundliga kontext som skrivit hela Lagen
vi alla endast är paragrafer i
vet att naturens advokater på oss har väldig pli!

Bevaras allting har alla ljud en gång vart tystnad
eller kanske tycker du den raden är poetisk ärelystnad?

Bevaras allting var min ambition en gång apati
eller har känslorna en ursprunglig form som de alla lurar i?

Bevaras allting finns dock ingen ursprunglighet
eller har jag fel i att även en simpel bonde är en kunglighet?