Ensam, hon smakade sakta på ordet med sina läppar. Tyst inom sig hörde hon ordet där hon stod i köksfönstret och tittade ut på regnet som gjorde fönsterrutan suddig och blöt där hon såg parken på andra sidan gatan. Träden blåste av och ann , inga barn cyklade förbi, inga mammor var ute med småbarnen i sandlådan och byggde kakor idag.

Hon tänkte på när hon var barn och var med mamma och syskonen nere vid den lilla sjöstranden, en bit från deras lägenhet på Listervägen, där de bodde då hon var liten. Hon hade inte börjat skolan ännu. Hon hade ett par för stora blå stövlar på sig och en röd mössa med en rosa boll på som kliade hela tiden och ville halka av hennes hår.

Mamma och småsyskonen Maria och Kjell satt på huk, de försökte göra en båt av några trädbitar och ett tidningspapper. Kjell satt på knäna med rumpan vilande ner mot sina svarta killstövlar, hans vita toppluva hade ramlat av och låg på marken bredvid honom.

Maria försökte hålla mamma om halsen och pillade på hennes ljusblåa halsduk som hon knutit om håret med en rosett under hakan. Maria hade stoppat den andra handens tumme i munnen och började bli lite middagstrött redan. Bredvid låg babys-Kent i vagnen och viftade förnöjt med Marias röda babysvantar på sina små händer som han fått ärva.

Hon gick omkring med sina stora stövlar och sparkade omkring bland löven som låg där gula för det var höst. Orolig kände hon sig, visste inte vad hon skulle hitta på riktigt. De andra var så upptagna av att försöka få till båten. Ingen brydde sig om henne. Det var nog där första gången som hon började förstå den där underliga känslan inne i henne.

Hon var vuxen nu och hade egen lägenhet och en pojkvän. Men det hade varit problem hela livet med den där ensamheten inuti. Den hade hindrat henne på nått sätt. Hon blev inte som sina syskon. Skolan var problematisk. Svårt att koncentrera sig och få vänner. Mammas bekymrade min och pappas oförstående gentemot hennes problem, gjorde inte saken bättre. Ja annorlunda hade hon blivit.

Ensam, sade hon tyst inom sig medan hon värmde på tevatten och bredde en smörgås. Ensam…ensam…ensam…till hennes pojkvän skulle komma, han som kanske förstod henne...Ensam…ensam…Lasse…Ensam…ensam…Lasse!!!!!!