Jag såg

kände

anade er

försökte förstå

ett förflutet

ett nu

men

jag är bara på

genomresa och mötet

blir flyktigt

försöker ändå fånga

något av de vatten

som runnit och rinner

under andra broar än mina

vill hålla

kvar

men vet

att jag redan släppt taget

motvilligt

men smärtsamt nödvändigt,

ögonblicken som gått förlorade

ryms

inte

inom

längtan ville mer

och törsten var

större

jag vet att det är dags att gå

jag kom aldrig tillbaka

för

att

stanna