När allt känns ostabilt,
osäkert
och tveksamt.
Då lutar sig tanken mot hoppet,
hoppet om att det kan vara bättre
imorgon.

Efter en orolig,
jobbig,
verklig drömmande natt.
Vaknar av någon radioplåga
på högsta volym,
dags att gå upp.
Tänker idag blir en bra dag,
en bättre dag.

Det är vad jag hoppas i alla fall,
jag vet att jag kan ha fel.
Men jag vet också att allt i livet inte
kan gå som man har tänkt sig.
Allt är inte alltid bra,
eller bekvämt
eller lyckligt.

Betänk då att man inte kan gå omkring
och vara ständigt rädd.
Man kan inte ta avstånd från allt det bra
för att man är rädd för det dåliga.
Du kan inte stå på en sida av vägen,
se att allt du vill vara med om och
alla du vill träffa finns på andra sidan,
men ändå stå kvar på samma plats.
Bara för att det finns en liten risk
att du blir påkörd av en bil när du korsar gatan.
Du kan inte göra mer än att se dig för ordentligt.
Och sen ta risken,
för chansen att bli lycklig
ligger i risken att bli påkörd.

Man kan inte vinna,
om man aldrig vågar.

Jag vågar morgondagen.
Gör du?