jag vandrar iväg igen
på en väg som jag inte
gått förut

så var försiktig med mig
för jag vet inte vart den går

det är som att gå på himmelen
och ingen är där för att fånga mig
när jag snubblar över liken
och jag bär marken inom mig

ser du nån gå med försiktiga steg
så kan det vara jag
ser du nån springa
fylld med barnslig glädje
så kan det vara jag

och faller jag
så
faller jag

det kommer att göra ont
med sommarknän i ansiktet
med skrubbsår i hjärtat

med ser du mig le
med tårar
så är det jag

för jag bär marken inom mig