”Det finns inget jag kan säga för att sätta min tacksamhet i ord.
Inget jag kommer på för att beskriva ert mod.
Bara att jag önskade att jag stod vid eran sida
på slag fältet och sticka svärdet i fiendes kroppar!

Jag må vara en enkel kvinna med en kvinnas kropp,
men jag vill tro att jag vet vad jag gör
när jag står här framför er och håller ett tal.
Jag vill även hoppas att mitt tal ger er mod och styrka
för att kämpa för era familjer, och erat hem och erat land.

Jag skulle lära känna varenda en av er om tiden fanns.
Och jag skulle bli hedrad att ni vill slåss
för att skydda mitt och andra kvinnors liv.
Inte för att vi är svaga,
men alla behöver en stark man vid sin sida
och känna sig älskad.

Inte ens kriget som närmar sig kan skrämma oss,
för vi vet att vi har någon som älskar och beskyddar oss,
även med sitt eget liv.
Nån gång SKA vi göra samma sak för er,
vi får väl kalla det för Kvinnornas krig eller nåt löjligt uppenbart.
Bara för att ni ska känna det vi känner varje gång ni drar ut i krig.

Känna sig hedrad när man talar till andra
’min man är ute i kriget’ eller
’han kämpar för att hedra och rädda sitt land, vad gör din?’
det finns olika saker att säga för att säga hur stolta vi är.

Vi kanske aldrig säger det till er,
våra män, men vi kommer fortfarande älska er
även om du bara har ett ben eller en arm.
För det är mannen på insidan
som gör oss stolta att bära era namn,
stolt för att veta att du ens tänker på lilla mig!

Det här är säkert en massa dribbel för er
från en galen kvinna och ni undrar säkert vad jag har druckit.
Men jag säger det direkt från mitt hjärta till er framför mig
och jag är säker på att jag har pratat för mycket.
Men som jag sa jag improviserar!

Tittar jag tillbaka på det jag säger
skulle jag nog vilja sjunka genom jorden,
men nu är nu.
Och NU ska vi spöa skiten av dem jävlarna
som vågar tränga sig in och hota mitt och vårt land!
Må jag tala i nattmössan
men nog F*N är mössan stilig på mig!”