Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dela allt med mig

Ensam, nej
jag delar allt med dig
så här om vintern
vi delar natten
vi reser båda över frusna vatten
och sen, i vår
mig din fantasi den når
i dina tömmar
jag formar moln
jag formar drömmar

Sommartid
gör jag vågorna på vattnet
i vilka solen glittrar
i dina ögon
och till hösten, genom träden
jag höjer rösten
om sommarens vita dagar
och vinterns nätter
om drömmar drömda
om drömmar glömda
jag ger dig hopp
om egna vägar
gömda

Du lånar mig
i varje andetag
är jag din




Fri vers av Staffan
Läst 950 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2005-07-25 18:44



Bookmark and Share


  Marita Persson
Hmm, jag är skeptisk till rim. Många gånger fungerar det, men ibland låses man fast av rimmen, dikten börjar halta. Jag upplever att du är en skicklig skribent, tycker mycket om det jag läst, men i den här snubblar jag allt för ofta på ord som kanske rimmats hellre än att de fått vingar och lyft, som jag upplever att dina ord gjort, rakt igenom, i allt det andra jag läst av dig. men det här är bara vad jag tycker, det är ingen dålig dikt, jag är bara bortskämd av att det andra som är så OTROLIGT bra skrivet! Tycker jag då..
2007-02-16

  Laijza
En vacker dikt som berör mig. Den får mig att inte känna mig ensam, hur ensam jag än må vara...
Vi delar alltid någont med någon....
2005-10-03

  JMR
väldigt vacker och känslosam, tyckte om dina ord.
2005-08-13
  > Nästa text
< Föregående

Staffan
Staffan