när jordens sötma fyller mina andetag
ett spjut av verklighetens skärpa
genom kropp och ande

jag finns ju här
just där livet är som starkast

där vind viskar om glömska
manar mig att alltjämt
fortsätta att gå

där jorden bäddar mjukt för
varje sorg och baddar mina sår
med ursprungs helighet

där eldens tärande förintande
ändå bringar liv i
varje slocknad lust

där vatten vaggar mina drömmar
och återföder gudslånet inom mig

mitt i livet finns jag
just nu
trött intill döden
jämväl full av kraft

evigheten är
ett enda hissnande ögonblick
i mitt fulla medvetande.