det är något med ögonen
somliga kvällar
en våtsjuk september stiger i dem
och vindarna beklagar 
allt de lämnat bakom sig i förfall

någonting är det med ögonen
kanske såg de för djupt
så hjärtådern sprang i dagen
jag vet inte varför
och inte vad jag ska göra åt dem

jag blundar
med de förbannade ögonen
säger att bilderna på näthinnan ljög
om förfallet och glömskan
och jag sväljer hårt