Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Faller och går sönder när du inte är här

Jag kände det när du släppte min hand.
Det var som om en värld blev satt i brand.
Du var den enda jag kunde se i ögonen.
Men det var allt för längesen, för längesen.

På tåget hem hette historien om oss.
Jag har berättat den så många gånger när jag har varit full.
Jag ångrar aldrig orden som jag sa till folk om dig.
Allt hände för ett tag sen, men jag älskar den tiden.

Och alla bara säger det kommer en bättre sen.
Jag vill inte lyssna för mitt hjärta bränner än.
Försöker pussla ihop dom sista bitarna -
men det är en bit som saknas och jag vet vart den är.
Den är inte här men jag vill ha den hos mig under månen igen.

Ensam i staden och mina minnen är som en gammal film.
Fladdrar om och om igen i mitt huvud.
Du kommer inte behöva att se mig igen om du inte vill.
Men när tiden står still, men när tiden står still.

Och alla bara säger det kommer en bättre sen.
Jag vill inte lyssna för mitt hjärta bränner än.
Försöker pussla ihop dom sista bitarna -
men det är en bit som saknas och jag vet vart den är.
Den är inte här men jag vill ha den hos mig under månen igen.

Nu är staden tom igen och jag ramlar runt och går sönder.
Men jag är redan trasig så jag vill slå mig mer.
Det är kärlekens pris men jag vill inte att du ser,
vill inte att du ser mig så här, att du ser mig så här.

Och alla bara säger det kommer en bättre sen.
Jag vill inte lyssna för mitt hjärta bränner än.
Försöker pussla ihop dom sista bitarna -
men det är en bit som saknas och jag vet vart den är.
Den är inte här men jag vill ha den hos mig under månen igen.
Vill ha dig i mina armar igen, mina kinder fäller diamanter av salt.
Jag vill ha dig här igen, igen, igen.




Fri vers av Emil Idre
Läst 306 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-09-14 00:37



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Emil Idre
Emil Idre