Klockan är halv fyra på morgonen och de första strålarna av julisolen tittar in genom mitt halvdammiga sommarstugefönster. Tystnaden har varit ganska total innan jag hör ett avlägset ljud från en lom som tydligen har vaknat före mig och detta får mig att reagera och titta ut över sjön. Jag ser den skrikande fågeln som förmodligen är glad över att redan hittat en par småfiskar att stoppa i krävan. Kanske även någon liten mask har slunkit ner. Hur som helst så låter han nöjd i mina öron och ljudet tystnar.
Hör nu även ett surrande ljud, som även det låter avlägset, fast varelsen som framkallar det bara ligger på golvet något meter från mig......blicken söker sig mot ljudet, jag tittar under pallen och där ligger en humla och vrider sig i dödskamp. Vet inte om den försöker få min uppmärksamhet, men jag ser att den lilla varelse, som igår säkert flög i kvällsluften utanför, och tydligen smet in genom stora "entren" nog har kämpat hela natten för att hitta en väg ut, men utmattad som den är nu, så slocknar snart livslågan i den.
Den har gjort sitt nu, den har flugit i frihet mellan alla vackra blommor, och transporterat sitt pollen, en av uppgifterna som var ålagd honom att göra denna sommar, och medverkat till att återskapa många av dessa vackra blommor som vi har i vår natur. Tänk på denna lilla varelse, som är stor i sin värld förstås, om man jämför med andra "flygare" såsom getingar och bin och andra insekter.
Den har även själv sörjt för sin utveckling, fortplantningen och lämnat en kull humlebarn i sågspånet i stugans loft. Tänk om den inte missat den lilla ingången till sitt bo och istället flygit in där till sina ungar, precis som den gjort varje dag hittills så hade allt varit frid och fröjd. Men.....detta är naturens gång. Nu ligger den stilla, jag tar ett papper och lyfter försiktigt upp den, går bakom stugan, och lägger den där under ett blåbärsris.....och sen går jag in, och på vägen in uppfattar jag plötsligt att resten av naturen har vaknat till liv, alla fåglar, alla insekter och ljud från gäddor som plaskar och småfisk som leker.......Jag tänker på naturen som är så vacker, vilka aktiviteter det pågår överallt, jag inandas dofterna innan jag går in och tänder fyr i spisen och kokar morgonens första kaffekopp......ännu en doft att inandas......och att avnjutas......
© Ted Örnberg 2008