med nykyssta bröst
flanerar jag sakta mot spårvagnen.
syrenernas doft
berikar mitt leende sinne.
gryningens försiktiga solstrålar
kämpar tappert med att torka nattens dagg.
mina klackar ekar
mellan sovande husväggar.

förstrött smeker jag min haka,
hans kyssar har lämnat rosa spår.
löften att ses snart igen
pirrar i min mage likt fjärilar.
när jag rundar ett hörn
känner jag doften av nybakat.
verkar som att hela staden fortfarande sover
förutom bagaren, spårvagnschaffören och jag.