Min älskade
min kära
vi går i skilda världar
vi snuddar vid varandra

jag såg dig där i fjärran
din rygg jag tyckte anas
jag sökte dig i vimlet
du gäckade min själ

min kära, kära
du log så
över axeln
jag följde dig på stigen
där du hastigt skyndat fram

min älskade
så kom jag fram till vattnet
blankt och tyst i natten
dina spår var borta
bara stenen där du suttit
som ännu känns så varm