I yttersta livsfara
genom blott din närvaro
kan jag ej bli av med dig,
och det är värre än varenda baksmälla,
då det är omöjligt att bli av med fyllan,
få den ut ur huvudet,
då den blott rusar vidare
som en vansinnig karusell
som skenar och ej mer kan stoppas
men blott hålla på för alltid
i en ständigt mera hisnande acceleration.
Så låt den hålla på då,
och låt mig få fortsätta att vettlöst älska dig,
då sådan galenskap åtminstone är underhållande
och roande ibland,
och om med högst blandade känslor
dock med en komplimang till dig.