Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Närhet, gemenskap


Närheten och gemenskapen

Den där vanliga

Fanns alltid när jag växte upp…

Men när jag flyttade så var det en upptäckt jag gjorde

Många, av mina bekanta var familjens bekanta

Mest då mina föräldrars

Sen tog många ingen notis om mej


Så märkligt de var

”hej”

”ja hej, ja just det, det var du”

Så märkligt de kunde te sej

Så de var inga vänner, egentligen

Jag är mer nogräknad nu

Med vilka jag kallar…

Vänner….




Fri vers av LassO
Läst 242 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2008-10-13 06:53



Bookmark and Share


  Svartsilver
Mest därför har jag bara få och riktiga vänner, massa löst patrask orkar jag ej med.
2008-10-13

  anits VIP
Jag känner så väl igen mig
i den dikten, det ligger mycket
sanning i den
2008-10-13

    Bodil Sandberg
Om du visste hur väl jag känner igen mig i dessa dina vissa rader!!
2008-10-13
  > Nästa text
< Föregående

LassO
LassO