Tiden var osäker

Som stormens öga

Genom håglöshetens mönster

Radade drömtydarna fram

Sina visioner om morgondagar

Vi ville se annorlunda

Låta den glödgade kärnan

Brinna utan oss

Fast vi gick stadigt på

Dess tunna skal

Upplevde dess hetta

Träffades av den kraft

Vi inte hade försvar att

Ta oss levande ifrån