Verklighetens blåa ögon

Väntar i molnfattigt land

Där gräset är klippt

Dina randiga tankar

Ihoplagda i huvudets labyrinter

Sticker ändå ut genom dina ögon

I det molnfattiga landet

De blåa ögonen ler

Emot dig så gudomligt

Du glömmer allt

Dina tankar faller som

Änglavingar genom dina ögon

Ner på det kortklippta gräset och du

Är lika förådd som förblindad