De tittar på mig med oro skrivet
över hela sina ansikten, för
alla flickor som inte äter måste
ha anorexi, en kvinnas val
måste styras av sjukdomar
och jag erkänner min besatthet,
mina dagdrömmar, jag erkänner
att jag torterat mig själv med
tankar på fullkomlighet, lycka,
tankar på flyktiga årstider, ett
ackord i C-dur som aldrig kan
representera hela notbilden;
min desperation river i mina
fingrar, mitt hjärta kväver mig
medan det växer ur storleken
på min bröstkorg; ett helt
grannland har tagit plats i
den vänstra kammaren och nu
slår det satans eländet i otakt.