Hon hade flyttat till Höjdargatan. Från en liten by i mitten av Sverige. Aldrig varit i den stora staden mer än på kortare besök.  Snart skulle hon fylla tjugo. Hon hade fått arbete här i huvudstaden.  På ett jätteföretag. Där de kollade papper och siffror. Flera hundra flickor och kvinnor som arbetade i öppna kontorslandskap. 

Höjdargatan låg mitt  i stan. I ett område som kallades Kärvstan. Vilket inte sa henne någonting. Det fanns tunnelbana i närheten. Antingen kunde hon åka med den från Advokatgatan som låg närmast. Eller också gå uppför den långa Höjdargatan till Snorreplan vilket var längre. För att åka till centrum där jobbet låg. Det var tre stationer. Men hon hittade ju inte. Hjärtat var i halsgropen hela tiden. För hon visste. Att hon för det mesta brukade gå åt fel håll. Orientering var ett svagt ämne redan i skolan.

Det var många flickor från hela landet som kommit. För att arbeta på samma ställe som henne. De blev uppdelade i grupper och skulle internutbildas. De blev alla goda vänner och hade roligt tillsammans under utbildningen. Så hon ångrade inte att hon kommit hit.

Jobbet hade ordnat rummet där på Höjdargatan. En jättestor gammal lägenhet. Där hon fått hyra ett av rummen. Med högt i tak. Jungfrukammare och kök med gasspis. Den vågade hon aldrig använda. Rummet var stort. Med en femsittssoffa. En vit säng med krusiduller på. Ett litet tvättrum. Ett stort fönster mot innergården. Riktigt lyxigt!

Den här femte dagen hon bott på Höjdargatan. Tänkte hon sig att gå från jobbet och till sitt rum. Glad ihågen traskade hon iväg. Alla gator och hus och människor var som att ha hamnat på en savann i Afrika. Med betande gnuer och giraffer. Husen blev höga berg. Efter någon timme hamnade hon på det fula Slottets borggård. Där en militär med gevär glodde på henne. Skyndsamt försökte hon hitta en annan väg.

Hon gick och gick. Läste på skyltarna vad gatorna hette. Klockan blev åtta på kvällen. Ingen vågade hon fråga. Det skulle ju märkas direkt att hon var lantis. Så hittade hon en gata som hette Halvagatan. Den kände hon igen. Efter att ha gått åt fel håll ett tag även på den. Vände hon och kom så småningom till Höjdarvägen och hittade till sitt rum. Det hade tagit minst tre timmar. Hyresvärden hade sagt att det tog ungefär en kvart att gå.

Den natten drömde hon att hon gick mitt på Halvagatan och inte kunde hitta hem till mamma och pappa igen.. aldrig....