När man blir riktigt drabbad ger kärleken ett rus

så man blir ung och vacker och världen skön och ljus.



När kärleken går på djupet finns där nåt mer man lär

- I mötet med den andra får man veta vem man är.



En kärlek som blir allvar men aldrig tyngre ner.

Ett ändlöst " ta emot" ju mera som man ger.



Ja kärlek är en gåva och inget som man tar.

Och med tillit och respekt så kan den stanna kvar.