Vid Barrtjärns svarta vatten
Går jag och ser ner genom dess trolska spel
De kluckar i kanten, mot bryggan
De viner försiktigt i träden

Då kommer de, vita trollen
Kutande från bastun
Det är fredagkväll och glädjen
Står lika högt
Som röken far genom skorsten

Ut genom dörren
Kommer de farande
Tyr och Grus, Wiggen
Benny och nån fler

Som levande fågelskrämmor
Med sina vita, nakna kroppar
Skrikande över vattnets kalla yta
I höstnatten

Så kommer de frustande upp
Drar efter luft
Man kan kalla de friskt bad
Men de är inte så uppkäftiga

De skriker hela vägen till bastuns
Och därmed värmens
Trygga sköna känsla
Sen ser man endast de lilla ljuset
Genom fönstret på dörren

Nu är det åter höst
Vid Barrtjärns vatten
Snart kommer isen att lägga sej
Som en spegel över den svarta kylan…