Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Alla mina Jag och Staden

 .

.

Staden som siluett mot himlen

en kuliss mot verkligheten

   

den lever, andas

den finns här

lämnar mig för det mesta ifred

 

men säg mig

 

finns det någon annan plats i världen

där man kan vara bland andra

men umgås bara med sig själv?

.

.

.

Här, i detta vimmel

i detta virrande vara

.

finns många finnanden

madonnan eller horan

beroende på hur jag vrider mig

 

och säg mig

.

vilken av alla mina jag 

du ser?

 




Fri vers av Lena Krantz VIP
Läst 466 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2008-11-06 23:07



Bookmark and Share


  lyckeli
vara bland alla andra
men bara umgås med sig själv...
fan, vad jag gillar denna..
2008-11-08

  korpfjäder
Det är väl det som är stadens lockelse, att inte behöva flytta in i någon speciell identitet - eller att inte behöva bli modellerad till en någon utifrån vad andra behöver och bestämmer.
Men också stadens fara - att aldrig behöva konfronteras med sitt eget. Det som är oförenligt och ändå helt.
Staden är en plats där allt eller inget sker. Så är det nog.
2008-11-08

  Carola Zettergren
Snygg rubrik och snygg text!!!
2008-11-07

  noname_realmind
Skön rubrik och intressanta tankar!

Anonymitetens glädje och gissel, de olika sidorna av myntet...
2008-11-07

    Bodil Sandberg
Strålande snyggt och talande.. om att kunna slappna av och verka och vara den man är.. DÄR man är!

"den fanns där,den finns här
lämnar mig för det mesta helt ifred"
2008-11-07

  RogerIvan
Det krävs en viss mängd täthet för att kunna känna tomhet.
Det krävs en viss mängd människor för att man ska kunna känna sig ensam/vara själv. Om tillräckligt många tittar, ser ingen.
2008-11-06
  > Nästa text
< Föregående

Lena Krantz
Lena Krantz VIP