Aftonen var den sista

I de mörknande kvällarna

Solens strålar vandrade

Över och tillsammans

Mot det innersta

Timmarna var förbrukade

Bland de vita trasiga molnen

Där måsar tungt svävade bort

Mot det grå mörkret

Vi höll om varandra den stund

Vi ännu kunde se solens skimmer

Höra vindens sorglösa resor

I vår nyväckta kärlek