I morse vaknade jag kramad av en tjock dimma; jag gnuggade ögonen och trodde att det var fortfarande en dröm eller att jag hade varit förflyttad till en annan planet medan jag sov. Men tassandet i hallen och rösten av nyduschad dotter, som kammade håret och sjöng, sköljde av min exil och dagen började lysa med tusen möjligheter, igen.

Dottern gick till skolan sent. Det var tio minuter kvar till lektionen och tjock dimma ute. Jag kommenterade inte men tänkte: ”Nu cyklar hon i världens fart och krockar med någon! Hoppas att det blir en snygg kille; och som följden till detta ska en av oss sluta vara singel.” Vilken morsa!