Ditt adamsäpple är granat

och din doft är den finaste myrra

sunnanvinden drar in över min varelse

och lunden är skön nu

jag är din duva

och vi omges av färgen som palmträdets lund

dina salvor gör mig len älskade

jag ser mig i morgonrodnadens ljus

som för första gången

hur ljuv är inte'ditt röda snöre

- dina läppar

som kysser

över hela minkropp

igen

och åter

åter

vi lever inte i en sluten lustgård

den står öppen nu

jag tänder vår rökelse

kom