hann inte måla och tapeters rinnande

kan inte förstås

jag förgås inte så lätt av sandfärgat sinnade

stängda är inga fönster här

ljudlöshetens dilemma önskar enbart

självsväng 

det görs inte utan vindar

det får gärna damma en smul bara det är friskhet

i panelen högst upp och lagomt drag invid fotknöl

men lim är inte lim incognito när släppet ekat högt 

i skarvandet som var

och om dom steg aldrig tagna i cementland

spardes till våningen över är det förlåtet

klister kallar lim larmar tejp trallar

om alternativ medan mjölvattsgröt rörs

ingen visste bättre när visket

det tystaste gränslösa gled utför trappen

när nära blir nära

får man inte måla

sig in i hörn

och inga kulor på räckets slut